bully

Ingenting känns bra idag.
Mina planer grusades och jag känner mig bara bortkommen.
Tanken var att jag skulle träffa min sjuksköterska idag för lite blodtryck och efter det gå och träna.
Jag behöver våga mig tillbaka till gymmet och pröva på löpbandet igen och se hur det går för mitt knä.
Istället låg jag kvar i soffan med träningskläder. Jag tog mig inte ivög till varken sjuksköterskan eller träningen.
Det osar fail i lägenheten och misslyckandet smakar beskt i munnen.

Jag känner mig ledsen och besviken just nu.
Jag är besviken för att jag inte tog mig iväg till träningen och jag skäms.
Hela dagen har haltat sig fram.
Istället för att göra alla de saker som var inplanerade så har dagen varit helt uppfuckad.
Planer stökas till och jag blir stressad av att inte veta vad jag har att göra idag.
Det är svårt att liksom komma ur apatin som kom av att jag inte stack iväg i morse.
Jag vet inte vad det var som hände. Allting var klart.
Väskan var packad, jag var påklädd och hade ätit frukost och jag skulle just ta på mig skorna för att gå till bussen då kroppen slutade att samarbeta med mig.
Jag blev helt stillastående och jag kunde inte förmå mig själv att röra mig.
Normalt sett brukar jag kunna tvinga iväg mig, men någonting hände och jag kom inte loss.
Kroppen sa nej och jag låg kvar i soffan och missade bussen.

Jag upplever nog det här som större än vad det är.
Det känns fruktansvärt och jag får svårt att tänka logiskt och vara schysst mot mig själv.
Känner mig som världens sämsta människa.
En miljard tankar bombarderar mig och de gasar bara på självföraktet.
Ingenting blir bättre av kaoset i huvudet.
Hoppas att jag kan vända den här dagen och få den att bli någonting bra.
Just nu känns läget sådär.