bully

Jag har påbörjat mitt vik nu sen tre dagar tillbaka.
Naivt öppnade jag dörren in till den låsta avdelningen och lukten slogs mot mig.
Instängdheten och rengöringsmedel. Det luktar korridor, varken mer eller mindre.
Varken positivt eller negativt. Det luktar vita väggar och nötta fotöljer.
Första kvällen var kaotisk, men jag tog mig igenom den bättre än vad jag väntat mig.
Jag var lite osäker på hur mycket jag skulle klara av när jag dagen före hade lätt höjd temp,
och jag var rädd att jag skulle ta ut mig för mycket eftersom att jag gärna gör det.
Allt eller inget, ni vet.
Men jag och min kollega höll oss strategiska och dagen föll på väldigt bra.
Även söndagen rasade förbi med stormsteg och jag trivs.
Fan vad jag trivs.

Det har varit fullt upp även idag.
Det har varit otroligt mycket att göra och det har varit saker på gång varje minut av mitt pass,
men det är intensiteten jag tycker bäst om.
Jag tycker om när det är mycket och jag tycker om att ha mycket på agendan.
För tillfället befinner jag mig i någon slags romans med jobbet.
Vägen till jobbet är fruktansvärd, morgontrött som jag är,
men så fort sjukhuskläderna åkt på och morgonrapporten är klar så spinner jag av välbehag.
Att ha fått den här möjligheten har verkligen fått igång mig och gett mig otroligt mycket perspektiv på saker.
Jag är väldigt tacksam för att ha det jobb jag har.
Att jag har så otroligt fina kollegor och få chansen att kunna påverka någon annans liv till det bättre.
Sen utför jag för den delen inte underverk, men det känns ändå fint att kunna vara där för människor som har det svårt. Att kunna sitta och lyssna på någon som behöver prata ur sig, att få ge någon en kram som törstar efter närhet, och bekräftelse att de duger och får finnas till som alla andra.

Att jag sedan får jobba med min "syster" (dubbel ha-ha) gör det hela så värdefullt.
Vi var på jobbet samtidigt ett par timmar idag, och det tog inte många minuter innan både personal och patienter tog fel på oss. Inte särskilt konstigt, egentligen.
Hon är fin. Mitt systerfrö.

Nog för att alla dagar inte kommer att vara ljuva och bra,
men det kommer ändå att bli en grym sommar på bcv.
Det känns fantastiskt att vara tillbaka.