.



Dagens distraktion har inte hjälp mig, alls.
Den har bara lett till ännu mera krampaktig ånget och oro som irrar runt i mig.
Jag har försökt att självläka och ta hand om mig själv idag men det har dessvärre inte varit till någon större nytta.
För att självtrösta lite bakade jag snickerskakor, men efter bara någon tugga växte kakan i munnen och jag kan inte ens titta på den.
Jag försöker att hitta snäll mat som jag kan äta då jag vet att det bara kommer att bli värre om jag inte äter.
Tårarna steg up i ögonen på mig när Johan åkte till sthlm för några minuter sen.
Mannen, som jag älskar så innerligt mycket.
Jag har behövt honom idag, men min splittring har snarare gjort mig inåtvänd än att söka den tröst jag så desperat behöver.
Han har varit ett fantastiskt stöd idag, trots att jag själv haft otroligt svårt att ta emot den.
Jag stöter ifrån mig honom när jag som mest behöver en kram.
Jag är så less på mitt beteendemöster. Jag kämpar för att ändra på det, men vissa dagar är extra svåra.
Det är inte ofta jag är sänkt hela dagen.
Det går oftat upp och ner under dagen och jag brukar inte ha svårt för att skaka av mig känslan och bygga upp en ny istället, men idag har alla mina försök slagits ut.

Hjärnan arbetar långsamt just nu.
Allting segar sig fram i huvudet på mig medan allt det svåra rotar sig allt djupare och djupare.
Det är svårt för mig att skaka av mig allt det jobbiga.
Jag glömmer att jag har ett väldigt livligt känsloliv och att jag kan bli totalt nedslagen av det ibland.
Men när det gör sig påmint är det väldigt tydligt.
Trots att jag för tillfället kämpar så får jag mitt i allt kaos vara tacksam över att jag i vanligt fall har det bra och att dessa dagar är i klar minoritet. Jag försöker att se till det positiva och allt det vackra i livet för att suga i mig lite näring för att bekämpa den pågående eldstriden.
Jag befinner mig i ett krig, och jag tänker inte förlora.
Det kan bli så att jag ger upp kampen ikväll till förmån för att vara utvilad och peppad imorgon igen.
Jag vill intre dras med den här ångestsjukan i flera dagar i rad.

Lägenheten ekar tomt nu när Johan har åkt.
Jag ska tända lite doftljus då de alltid lyckas få oddsen på min sida när jag befinner mig i krigsdagar.
Jag ska lukta på trygghet och klappa mina fina djur.
På något sätt ska jag vinna över den här dagen.

Kommentarer
Postat av: Kosmoskatten

Livet är till för att lekas. Du är vinden i ditt hår, solen på din kropp och frukten i din mage. Solen och stjärnorna är dina ögon, planeterna dina tankar.

Lycka och kärlek skapar du lika lätt som en smoothie, bara du vet att du är ett djur. Jag tror min katt har gett mig mer förståelse om universum än någon eller något annat. Han, Buddha och Carl Sagan. ^_^

2011-01-10 @ 13:41:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0