bully

Det är med inte ett uns glädje som jag jobbar mitt sista pass på bcv imorgon.
Känns sådär. Har kommit att älska det här jobbet med alla mina fina kollegor och alla patienter.
Kommer att kännas konstigt att svara "jag kommer inte tillbaka mera, för det här är min sista dag" när patienterna frågar när jag jobbar nästa gång, eller om jag är där imorgon (alltså måndag).
Det är ledsamt att sluta när man trivs så bra på en arbetsplats.

Önskar att jag alltid kunde säga att jag jobbade där, och inte bara var en sketen sommarvikarie och timanställd.
Men mina möjligheter är små att få stanna. Det är synd. Jag vill inte sluta.
Jag vill inte gå till bara till ingenting igen.
Till den rastlösa plats jag annars befinner mig.
Där jag tröttar ut mig själv i brist på stimulans.
Där alla dagar är likadana.
Fan vad tråkigt det känns.

Men det har varit en bra sommar i alla fall.
Väldigt bra. Och själv mår jag väldigt bra, nästan hela tiden.

Får gå och lägga mig så att jag hinner sova några timmar innan det är dags att vara på plats igen 07:00.
Ah, well..