Ångestmusik.
Gräver ner huvudet i händerna och glömmer bort allt omkring.
Och jag liksom väntar på en räddning som aldrig kommer.
Skulle någon fråga mig "hur är det?" skulle jag fan börja tjura,
alternativt le och säga att allt är bra medan masken och jag kraschar i takt.
Kommentarer
Trackback
