bully

Jag är lite smålurig i skrivande stund.
Har haft en trevlig dag (förhoppningsvis mer om det i ett senare inlägg) och en trevlig kväll med älsk och eric.
Vi tog ett par öl och blev fnittriga (okej, bara jag) och sen begav vi oss till rockbaren för ytterligare öl och lite glamm.
Har inte ätit sen frukost bortsett från en chipspåse jag hävde i mig kring middagstid så när jag och älsk skulle hem var "hålet i väggen" givet. När jag beställt mina pommes ramlar en man omkull på cykeln i ögonvrån.
Jag tänkte att det är bäst att jag inte går fram så att han inte skäms, så jag gick istället och hämtade ketchup till mina friterade älsklingar. Men när jag hämtat kepthupen ser jag att Johan står över mannen och jag hör någon säga att han blöder mycket från huvudet. Skötaren i mig drog igång och jag satte mig hos farbrorn, pratade med honom om vardagliga saker så att han inte skulle hamna i chock, höll papper hårt mot huvudet så att han skulle sluta att blöda och bad älsk att ringa ambulansen. Kände mig väldigt kompetent. När jag satte mig hos honom sa jag lugnt och pedagogiskt vem jag var, min titel och allt jag skulle göra för att han skulle veta om allting.
Allt gick bra och sen tog ambulanspersonalen över.
Min hand var helblodig men jag kände ändå att jag gjort det jag kunnat.
Men maten jag köpte fick jag väldigt svårt att få i mig sen..

Det var en trevlig kväll trots dramatik på hemvägen.
Men min karl kallade mig hjälte för att jag skötte situationen så jädra bra,
och inte för att skryta, men jag håller nog med honom.
I krissituationer kan man alltid räkna med mig och jag har nog aldrig varit så lugn och metodisk som då.
Kul att allt man pluggat verkligen sitter. Man kanske skulle plugga till syrra ändå?
Har hört från flera håll att jag skulle passa som det.
Det tåls att tänka på..

God natt allesammans.