.
Jag har tänt massor av ljus i lägenheten nu. Det ser så fint ut.
Dessutom luktar det så obeskrivligt gott av alla doftljus.
Äpple, mango, vanilj, melon.
Det är lugnande.
Jag står inför ett svårt och jobbigt dilemma.
Jag har en påträngande jobbig känsla av att jag kommer att bli överfallen i natt.
Det känns därför oerhört jobbigt och ångestladda att gå ut och tvätta fram till 00:00.
Jag måste lämna trygga lägenheten och trygga huset och gå ett par hundra (kanske 300?) meter till tvättstugan.
I mörkret. Dessutom regnar det så få människor är ute.
Det är oerhört jobbigt att behöva gå ut.
Jag vet faktiskt inte om jag fixar det.
Men jag har knappt några kläder att ha på mig.
Jag brukar vanligtvis inte bli rädd och paranoid men jag har varit det i stort sett hela dagen idag.
Jag har fått för mig att så fort någon viskar så är det om mig.
Så fort någon tittar på mig så kan de läsa mina tankar och de tycker att jag är helt sjuk i huvudet.
Jag får hela tiden för mig att jag är hatad. Hatad och förföljd.
Jag som i stort blivit av med min "starka paranoida personlighetsstörning" som det står i mina papper från 2007 (vilket egentligen är ett skämt eftersom att jag mest på den tiden var konspiratorisk. Efter att ha jobbat inom psykiatrin så vet jag att jag har haft svag paranoid personlighetsstörning och inte stark som det står men men).
Men ibland så kommer den tillbaka. Som nu.
Ska besegra den och gå emot känslan när jag är så övertygad om att jag kommer att bli överfallen?
Eller ska jag stanna hemma i min trygga lägenhet med mina lugnande ljus och övergosiga katter?
Kommentarer
Trackback