bully

Släpade mig upp vid 11 och av gammal vana gjorde jag i ordning mig direkt.
Sitter färdigsminkad utan mål men det är ändå rätt okej.
Pratade med en kvinna på komvux som hade bråttom med att fylla i mina meningar, något som jag störde mig på så mycket att jag bad henne att lugna ner sig och det gjorde hon.
Har blivit antagen till matte igen. Yaaay, kan man tycka, men det är inte så.
Nog för att mina föräldrar skulle bli glada om jag läste matte nu, men jag har tänkt lite strategiskt nu under helgen och kommit fram till att det sämsta jag kan göra nu är att läsa matte för 1) jag skulle inte ha en chans att komma i fatt i den takt de kör, vilket skulle leda till att jag hamnar efter och inte får godkänt 2) jag behöver den där jävla solstudion som kan hjälpa mig och jag vet att det är fullt nu men hur det ser ut i vår vet jag ännu inte.
Därför ringde jag komvux och berättade att jag inte har några intentioner att läsa matte nu i höst.

Jag behöver däremot gå till komvux och prata med en studievägledare och skicka in en ny ansökan som gäller våren och sen får jag bara hoppas att jag inte är för sent ute, vilket jag i ärlighetens namn betvivlar.

Jag fortsätter att må "sådär".
Vissa stunder är fyllda med så mycket lycka att bröstet krampar,
för att jag i nästa stund krigar så mycket med och mot mig själv att det känns som att det inte finns någonting kvar att kämpa för. Jag har inte längre något att ha på mig för jag vantrivs så mycket med mig själv.
Jag vet att jag ska börja träna den här veckan och jag vet att träningen i kombination med bättre kost kommer göra att jag går ner till en mer passande vikt, men trots denna vetskap så bara faller jag.
Jag faller i mitt humör och jag avbokar saker för att jag inte vill visa mig ute.
Bra dagar och dåliga dagar, som vanligt.
Ibland vore det skönt att vara balanserad, men det är ingenting som vi med borderline sysslar med.

Nu ska jag äta frukost och sen traska ner till komvux.