bully

Tjockisångesten kom och slog mig som en stor fet järnklubba.
Hur kan jag ha varit så dum som varit tillfreds med min kropp i ett par veckor?
I samma sekund som jag börjar att bli nöjd med mig själv så blir jag oförsiktig.
Jag äter bullar hela tiden. Verkligen hela tiden. Och inte i normal mängd som normala människor gör.
Jag äter en bullängd åt gången. En bullkrans till lunch tillsammans med en liter cola.
Sen när dricker jag läsk??!! Jag dricker max 3 liter per år och nu hinkar jag i mig läsk som om det vore kranvatten.
Jag har intalat mig själv att mina kilon bara är muskler men jag vet att det bara är naivt.
Jag äter mer än Jojjo till maten och bullängderna, läsken och allt småätande hjälper inte direkt.
Fan, lagom till sommaren inser jag att jag är stor som en flodhäst. Och det vore väl okej om de här kilona hade satt sig lite mer utspritt för då hade de kanske inte märkts lika mycket, men i det här fallet verkar de ha fokuserat på min mage. Min gravidmage. Det är inte kul. Direkt tänker jag att jag måste sluta att äta, för det är sånt jag gör [sånt jag gjorde] men jag fungerar inte så längre. Jag kan inte sluta att äta och svälta mig varje gång jag tycker att jag är tjock. Jag ska orka träna och jag vill se bra ut, inte mager. Det är inget likamedtecken därimellan vet ni.
Men det är inte heller kul att ha en liten kula på magen heller. Jag vill bara trivas.
Jag är vegan och behöver få i mig alla viktiga näringsämnen och det får man inte i sig av luft, även om många verkar ha den uppfattningen. Men trots att jag är vegan så verkar det vara en omöjlighet att leva nyttigt rakt igenom, och jag är inte helt säker på att det är vad jag vill heller. Jag brukar vara väldigt hängiven mina dieter och vanligtvis så har jag grym karaktär gällande att hålla mig till nyttig kost, men trots hur jävla awesome jag än är ibland så har jag fortfarande ätstörningar i botten och jag har svårt att äta lagom.
Det är mitt största problem. Det är inget fel med att unna sig saker då och då. Jag tror att man kan gå ner i vikt med nyttig mat och motion och samtidigt kunna äta lite gott då och då. Men mitt problem är att det inte blir då och då. Det är en nervös och impulsstyrd handling och en bullkrans är ingen bulle och att äta en varje dag är inte att äta då och då! Jag är medveten om allt det här men samtidigt kan jag inte hedja det heller.
Jag behöver sluta med mina bakverk. Tyvärr har vi hela frysen full och då är det svårt att sluta.
Typ som att sluta röka när man fortfarande har cigaretter hemma.

Jag blir illamående av att tänka på hur stor jag är.
Jag blir förbannad på mig själv som låtit mig tortera min kropp såhär.
På något sätt ska jag ta mig tillbaka, bli helt zen och normalviktig igen.
Äta mera sallad och grovt bröd.
Slopa bakverken och kanske skära ner till bara fem sockerbitar i théet och träna de delar som fallit samman.

Det blir inga fler måltider idag, bara ett evetuellt kvällsthé men imorgon börjar det.
Imorgon ska jag börja att ta hand om mig själv. Äta bättre - må bättre.
Det här kan inte fortgå.
Det tillåter jag inte.