Nystart.



Ny blogg och det känns som om att det var dags för en nystart.
Blev så deppad av allt det gamla som stod och jag vill skilja på personen jag var då och personen jag är nu.
Det är klart att jag fortfarande har mina dagar av tvivel och osäkerhet men jag är inte på samma ställe längre.
Jag vill inte bli förknippad med piller och hopplöshet. Mitt liv är allt annat än hopplöst!
Jag har en bit kvar innan jag kan säga att jag klarade att ta mig hela vägen fram - men jag strävar fortfarande efter ett liv värt att leva och en dag kommer jag att vara där.

Jag ser mig om i min lägenhet. Jag tittar på ett foto på mig och min karl och jag känner sån lycka.
Jag har varit kär i honom i över 3 år nu. Jag blickar ner mot golvet där mina två katter springer omkring och busar och hela jag fylls av kärlek. Kärlek till mina tussar och en känsla av välbehag. Jag har kommit långt.
Förut kunde jag inte lägga märke till alla småsakerna som gör en glad. Förut kunde jag inte titta på ett foto och känna lycka. Men jag uppmärksammar positiva erfarenheter nästan dagligen numera och det är värt rätt mycket.

Jag kommer alltid att kriga mot mina diagnoser och jag vet med mig att mina dagar kommer att vara kaosartade då och då och jag vet att jag inte alltid kommer att låta såhär positiv jämt. Men jag vill ändå dra en gräns för vad som var och vad som är nu. Jag lämnar det gamla bakom mig. Men jag tillåter mig själv samtidigt att vara mänsklig och ha båda bra och dåliga dagar.

Jag tänker fortsätta att använda min blogg som en dagbok. Det kommer att vara dagar då jag dansar på moln, och dagar då jag kämpar mer än vanligt mot mina demoner. Det är så mitt liv är.
Mitt liv är en enda berg och dahl-bana av känslor. Obegripliga ibland. Svårhanterliga ibland.
Varför? Jag har emotionell instabil personlighetsstörning, eller borderline som det i folkmun kallas.
Jag har även precis fått en till diagnos efter en utredning som pågått i nära 1½ år.
När jag blivit modigare berättar jag mer om det.

Jag drar ett sträck över det gamla.
Det är nu lvet börjar.

Kommentarer
Postat av: Michaela

Helt rätt Linn! Blicka framåt. Två steg bak, ett steg fram. Eller ett steg bak och två fram!

2010-05-02 @ 16:13:15
URL: http://youneedahero.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0