bully

Mår inge vidare idag. Vet inte varför. Det varvas av och till och jag skiftar mellan att vara glad och få små ångestattacker på grund av stress, oro & skittöntiga människor.
Ska inte gå in på detaljer. Känner mest - WTF - grow up!
Har köpt virknålar idag och dessutom hämtat ut min medicin och väl på apoteket fick jag reda på att min andra medicin inte ens har kommit dit, trots att jag bad om det för flera veckor sen.
Det var när min ordinarie läkare hade semester så mitt ärende hamnade väl hos någon praktikant som glömde bort att skicka ut något recept till apoteket.
Fick trampa iväg på cykeln till min läkare och jag haffade henne i korridoren och jag tog några sekunder för mig själv, andades ut och in och försökte att fokusera på mina andetag och inte på hur lite jag vill fråga henne om medicin. Tycker att det är jättejobbigt att be om saker, och just medicin är ett väldigt känsligt ämne för mig.
Inte för att det skulle vara någon slags beroendemedicin, men jag tycker inte om när jag är "gapig & girig". Det är i och för sig enbart min upplevelse och jag tror egentligen inte att varken min läkare eller någon annan ser mig på det sättet. Hon är ju till för att kunna ge mig medicin och sånt. Jag tog sats och frågade om jag kunde få ett nytt recept eftersom att de slarvat bort mitt förra. Hon skrattade åt mig när jag sa vilken medicin jag tog och vilken styrka och hon sa att det inte var någt problem. Äter ingen beroendemedicin och det var dessutom lägsta möjliga dosen så oddsen att jag skulle sälja detta neuroleptikum vidare är mycket dåliga.

Har varit och handlat. Inte kul. Vi har verkligen inga pengar alls. Jojjo har 1, 50:- på kontot och jag kommer inte att kunna betala varken hyra eller räkningar den här månaden. Känns kul, verkligen.
Gjorde ett tappert försök till att laga mat men Jojjo fick ta över eftersom att jag hela tiden småäter och jag kan inte sluta. Tycker dessutom att det är väldigt jobbigt att laga mat i ett stökigt kök.

Vet inte om jag ska träna ikväll eller inte. Känns mer som om att jag borde träna snarare än att jag vill.
Helst av allt vill jag bara ta hand om mig själv men jag är osäker på om det är det jag gör när jag går till träningen, eller om jag låter bli. Huvudet är tokfyllt med tankar och jag vill bara ligga under min filt i soffan med katterna nära, äta glass och titta på serier. Snart är terminen slut. Jag borde verkligen träna. Har dessutom gradering men jag har ingen lust att göra den, så jag låter antagligen bli.
Det är körigt i huvudet och när små irriterande ångestattacker kommer titt som tätt så blir jag skitlack.
Nu vill jag bara lägga i handbromsen och samtidigt trycka ner både kopplingen och bromspedalen.
Det går för fort och karusellen slutar inte att snurra.
Klart att det går över men just nu är det inge vidare.

Jag vet inte vad jag ska göra för att ta hand om mig själv.
Vill sluta må dåligt och börja må bra.
Lite som "When I get sad, I stop being sad and be awesome instead. True story."
Nu är det rödljus i alla fall. Maten är klar.
Potatisgratäng med svamp och sojjaköttbiffar.
Alltid något.