bully

Precis när jag hade gått och lagt mig kom alla tankar. Det snurrade till rejält i huvudet ett tag tills sömnen infann sig.
Jag började att fundera på mitt kommande sommarjobb på BCV (Beroendecentrumvårdavdelning).
Tänk om jag inte räcker till? Tänk om varken patienter eller personal vill prata med mig? Tänk om jag aldrig lär mig deras datasystem, eller hur man tar ett venprov? Många tankar rasslade i huvudet och jag kunde inte skaka av mig den plötsligt påtagliga nervositeten som kommit. Jag vill bara vara bra och duglig. Det gick ju bra när jag hade min praktik där och det är väl på grund av min praktik som jag fått ett sommarvik där. Men jag var fasligt blyg under praktiken och när jag väl sa någonting så sa jag någonting dumt. Med patienterna var jag aldrig orolig, men med personalen var det som att jag käkat superlim till frukost. Jag kunde inte öppna munnen. Det stod helt still i huvudet när jag försökte att komma på någonting att säga. Jag försöker att intala mig att blygheten som fanns var på grund av att jag visste att jag skulle bli bedömd och få betyg på mitt arbete där. Jag hoppas att det var därför, för nu i sommar är jag min egen domare.

Jag är inte orolig för min nervositet. Den kommer att avta med tiden och jag är rätt säker på att det kommer att gå bra, att jag kommer att våga prata med personalen och att jag kommer att göra ett bra jobb.
Men det känns lite som första dagen i skolan. Lite småpirrigt. Men jag kommer att jobba med helt awesome arbetskamrater och jag ska visa dem att jag är bra mycket tuffare och tåligare än vad dem tror.
Jag behöver ibland stöttning när jag blir osäker, men jag känner mig (trots nervositeten) självsäker.
Jag tror att det kommer att gå bra, att osäkerheten kommer att tyna bort allteftersom och att jag kommer att bli en helt fantastisk uska. Jag vill inte bli sedd som skör. Jag är redo att börja ta för mig i livet.
Klart att det kommer att bli jobbigt ibland med långa pass och jag som sover så dåligt. Men jag är ändå taggad inför jobbet och jag ser väldigt mycket fram emot det. Det kanske inte är kul hela tiden, det är jag beredd på, men att få jobba med någonting man bryr sig om ser jag som någonting väldigt positivt.

Det kommer att gå bra. Mitt nya mantra!