bully

Det är en fin dag idag och jag sitter inne. Känns lite dumt på ett sätt eftersom att det varit dåligt väder så länge nu och jag är rädd att den mörka hösten ska komma innan jag hinner reagera.
Har planer på att sticka ut senare med min vän Lisette.
Först tänkte jag göra mitt bästa för att snygga till hemmet lite.
Dammsuga och diska så mycket jag orkar. Lisette/Kimpan ska över ikväll och äta tacos och då vill jag inte att det ska ligga kattsand och katthår överallt.

I övrigt mår jag rätt bra. Börjar snart skolan och jag njuter av att inte ställa klockan på morgonen.
Är inte lika nervös inför matten längre. Självklart vill jag ha godkänt i ämnet,
men jag har hört att jag egentligen bara behöver ett betyg för att komma in på universitetet.
Vill inte dra en fuling, men det är ändå skönt att veta för mycket press släpper nu när jag vet att det kommer att gå bra oavsett hur jag gör. Men jag ska ändå göra mitt bästa för att få G.
Kuratorn ringde häromdagen och berättade att jag kommer att få mycket stöd om jag vill.
Jag tycker att skolan verkligen har ställt upp för mig.
De har gett mig andrum och extra stöd när jag behövt.
Kuratorn har alltid funnits nära till hands när jag behöver hjälp med csn eller andra pengaslukarföretag.
Känner mig absolut inte särbehandlad och mina grymma betyg beror inte på att jag har dubbeldiagnos,
jag har jobbat hårt för att komma där jag är idag, men det har varit skönt att bara kunna berätta hur läget är för dem och inte mötas av föraktfulla miner.
De flesta av lärarna jag haft vet inte om min psykiska ohälsa och jag har ändå fått bra betyg.
Jag har bara berättat om min situation när jag känner att de behöver veta det.
Det kommer att bli en annan sak nu när jag ska läsa matte.
Omvårdnad och psykologikurser kan jag utantill.
Det är någonting som faller sig naturligt för mig och jag vet om att jag är bra på det.
Matte däremot.. det kommer att bli intressant..

Ska dammsuga. Sen ringa vännen.