bully

Det är och har varit lite småkämpigt idag.
Var på mitt jobbmöte och där gick allting på i en rasande takt.
Min handledare verkade missnöjd över att jag ännu inte fått ett jobb och han ville meddela att han tänker skicka ut mig på praktik. Överaskningen kom som en jävla käftsmäll i ansiktet.
Jag har inte ens fått en fair chans att skaffa ett jobb.
Jag har varit arbetslös i mindre än två månader,
och nu tycker de att jag behöver komma ut så fort som möjligt.
Allting snurrade fort och jag fick panik.
De här människorna känner inte mig och tar ingen hänsyn till att jag behöver få saker gjorda på mitt sätt.
Att bara smälla upp en sån nyhet i ansiktet på mig, samtidigt som man bestämmer över mitt huvud är inte rätt sätt att hjälpa mig. Jag försökte att förklara det så gott jag kunde.
Beskriva att jag behöver ha väldigt tydliga ramar och regler, och att när det kommer sånna här nyheter eller blir plötsliga ändringar så svartar det för mig.
Jag slutar att fungera.
Jag lyckades förhala allt till fredag då vi ska träffas igen.
Det känns som att jag befinner mig i helvetet.
Det känns också som att de lurat mig.
Jag blev mer eller mindre lovad två veckor på jobb direkt för att få hjälp att skriva personligt brev och cv.
Nu har jag ett bra cv och fint personliga brev men de har inte en tanke på att släppa iväg mig.
Jag ska gå på otaliga möten som inte ger mig någonting alls,
och de har en förkärlek till morgontider.
Jag med mina sömnproblem har svårt att anpassa mig efter den här idiotiska borgarplanen.
Så med paniken i halsen åkte jag hem efter mötet.

Jag somnade på soffan av utmattning. Mötet sög ur all energi jag hade.
Ångesten åker upp och ner i kroppen på mig och jag är så stressad av det här att jag inte vet hur jag ska kunna lugna ner mig själv. Mina åsikter har ingen betydelse.
De har all makt över mig.
Jag har inte ens tillåtelse att ha min egen mobiltelefon på ljudlös om dagarna för att de ska kunna nå mig när som helst. Vissa dagar har jag mobiltelefonen på möte för att jag blir väldigt uppstressad av ljuden när någon smsar eller ringer, men min handledare har strängt förbjudit mig att stänga av ljudet.
WHAT?! Jag har så lite att säga till om i mitt eget liv. Allt för att jag behöver pengar.
Det här är så sjukt.
Jag mår verkligen inte bra av det här.

Har precis startat sista maskinen med tvätt.
Bra att ha det avklarat. Att tvätta gör mig inte mycket,
men idag är stressen skyhög och jag kan inte varva ner.
Jag är helt utpumpad på kraft.