.



Ibland drömmer jag om honom.
Ofta är drömmarna intensiva och skrämmande,
men ibland är det bara rena adrenalinkicken.
Vi skrattar men jag känner igen min skärrade röst och oron slår aldrig fel.
Vackra och älskade vän. Gå inte ifrån mig.
Jag har lugnat ner mig. Jag ringer inte längre och oroligt frågar om han är vid liv,
och han behöver inte längre trösta och linda in mig i trygghet med sin vänliga röst.
Han är tålmodig med min oro och jag kallar honom hjärtat,
på samma sätt som att jag kallar alla jag bryr mig om för hjärtat.

Alla dagar jag varit rädd.
Alla dagar jag legat vaken.
Men du är säker nu.

Älskade vän.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0