bully

Dagen har varit lugn. Jag tog mig aldrig så långt att byta om till riktiga kläder,
men sov-tischan och mjukisbyxorna gjorde att dagen fick lite söndagskänsla över sig.
Istället för att ligga i sängen i all evighet gick jag upp en timma tidigare och det var riktigt skönt.
Om jag orkar är det nog någonting jag ska fortsätta med.
Jag kanske inte ska gå upp när jag vaknar, det vill säga kring 05,
men det var något tillfredställande att krypa upp ur sängen till ett par trötta katter.

Rastlösheten har kommit och gått under dagen.
Jag satte mig för att läsa en stund och det måste vara det bästa jag vet.
De böckerna jag läser nu är jag så fast i att det är svårt att lägga dem ifrån mig.
Jag försöker att inte läsa för mycket eftersom att jag så snabbt läser ut böckerna,
men när jag väl läser så befinner jag mig bland isfolket och det hela är jävligt mäktigt.
Ja, jag är en boknörd. Det har jag varit hela mitt liv, och jag älskar det.
Jag älskar att jag äntligen fått ro och har kunnat tagit upp mitt intresse igen.
Det var en torka på sisådär 6 år så det känns otroligt skönt att ha kommit tillbaka igen.

Ikväll ska jag gå emot känslan och gå på friskis.
Det tar emot, som väntat. Jag har varit borta från träningen för länge.
Hela kroppen skriker efter regementet och jag känner att det är där jag egentligen hör hemma,
men för tillfället räcker inte pengarna till ett kort där.
Jag saknar alla maskinerna på gymmet där.
Jag saknar min tränare och jag saknar mitt älskade fjun Stina.
Men jag försöker att acceptera att det är såhär verkligheten ser ut,
och det går hjälpligt de flesta gångerna.
Hade jag inte haft Amanda vid min sida vet jag inte hur det hade gått.
Hon får mig alltid att skratta och finna njutning i det jag gör trots att jag fått kämpa tidigare.

Nu är jojjo hemma och en indisk gryta står på spisen.
Livet känns fantastiskt.