bully

Jag har haft en fruktansvärt rolig helg!
Det är så härligt att fylla dagar med skratt och mentala minnen.
I fredags kom ett par nya vänner över till oss och vi åt god mat och såg på film.
I lördags satte jag mig på tåget till sthlm för att träffa min underbara vän Jinx.
Det var fest och vi svidade om till partykläder och skakade våra rumpor til 07 på morgonen.
Jag fick känna på hur det var att vara jesus, hamnade i tjejslagsmål och fick en ny vän - allt på bara några timmar.
Väl hemma blev det lite dramatik á lightversionen, men sen gick vi och la oss kring 08:00.
Det kändes som attnågon slagit mig i huvudet med en stor slägga - så trött var jag och jag kravlade mig upp ur sängen - 18:00..
Det blev inte mycket gjort den söndagen.

Måndag kom och där taggade vi först på stan och gick till ungefär alla h&m och indiska som fanns i sthlm,
men ingenting blev köpt förutom en halsduk. Jag ville inte gå med massa kassar inför kvällens evangemang.
- Demonstrationen. En stor demo mot rasism vankades och vi satte oss på plattan för att se torget fyllas av många tusen människor som också är trötta på rasism i vardagen, i riksdagen, i världen..
Det var många talare och vissa tal var helt enkelt magiska.
Ohly, som är vår tids Palme rent talsmässigt, sa de beryktade orden: Jag tänker aldrig umgås trivsamt med rasister. Jag tänker inte ens sätta mig i en sminkloge med en rasist. Folket jublade. Jag jublade.
En ung tjej talade och sa några roliga saker, som att en SD-anhängare sagt att han kunde "bevisa" att Zlatan inte är svensk. "För när man googlar på Zlatan + osvensk får man 4000 träffar. Jag sökte på sverigedemokraterna + idioter och fick över 200 000 träffar. Enough said."

Vi mötte upp några sköna människor (veganer som bjuder på riskakor) och sen tågade vi tillsammans mot riksdagshuset. Vi var flera tusen och det var ljud, skrik och skratt överallt. På några ställen hade dem vrålskön musik, och där blev jag även bjuden på vegankanelbullar! Älska! (Jag bor i fel stad. Jag älskar Örebro, men jag älskar nog Sthlm lite mer ibland.)

Det var magisk stämning och det kändes som att man kunde ta pulsen på stämningen.
Folket jublade och skrattade, dansade och skrek. Det hela var så vackert att jag flera gånger var tvungen att torka tårarna för att jag blev så rörd av människors engagemang,
- Att det inte är bara jag som bryr mig.
Det är en härlig känsla när människor strålar samman och slåss för någonting viktigt.
Jag är så tacksam för att jag får ta del av det här.
Ta del av människors kamp mot rättvisa och diskriminering, rasism och förtryck.

Jag har dessutom härliga vänner som jag får dela allt det magiska med.
Någon att dela rave-partyn, demonstrationer och bakismat med.
Det är någonting jag alltid kommer att uppskatta.
Jag har tagit många mentala bilder från detta, och även ett par digitala.
Bilder kommer!

Grym helg, grymma partyn, grymma människor och grymma vänner.
Vad mer kan man begära?