bully

Ringde nyss jobbet. Fick inte tag på chefen men pratade med en kollega.
Det var dem som ringde i går kväll. De behövde någon både igår och idag.
Det löste sig både igår och idag.
FUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUCKKKKKKK!!
Jag behöver verkligen jobba och huvudet pinnar på direkt med massa tankar.
Jag fylls av en extrem oro av att de ska tro att jag dissar deras samtal och inte vill jobba.
Jag älskar ju att jobba och när de väl ringer så hinner jag inte svara.
Hoppas att de fortsätter att ringa mig.
Jag saknar jobbet nå så inåt helvete mycket.
Jag känner mig glad över att de ringde mig igår, trots att jag inte hann svara.
Då har de inte glömt mig helt i alla fall.

Ska ringa chefen imorgon igen.
Påminna om att jag existerar.
Fast det är ju inte chefen som ringer in folk.
Jag har mycket att göra med skolan nu,
men jag saknar jobbet otroligt mycket.
Värmen, kollegorna, patienterna..
Jag hoppas att jag får chansen att komma tillbaka då och då.