.



Dagen har gått fort men har varit slitsam.
Det börjar tära riktigt ordentligt att ständigt jobba och att aldrig riktigt vila ut.
Jag märker tydligt hur mina sårbarhetsfaktorer genererar till ett par procent extra lidande när jag egentligen bara är trött.
Det blir så mycket värre och eftersom att jag aldrig känner mig utvilad så mår jag sämre.
Jag mår till och med skit till och från.
Tycker att det är jobbigt för ibland orkar jag inte engagera mig så mycket i jobbet som jag vill göra.
Det är en markant skillnad i mitt beteende den här veckan till skillnad från den första.
Jag var alltid ute och pratade med patienter, struntade i att fika för att plocka med saker, ha samtal och göra praktiska saker. Började dessutom att röka för att orka med allting.
Känns dumt att röka på jobbet men det är många som gör det och jag förstår dem.
Den lilla paus man får kan göra mycket.
Jag önskar att jag orkade vara som jag var vecka 1.
Men för lite sömn och vila gör att jag känner mig helt slut och mår dåligt.
Jag hoppas att veckan som kommer blir bättre för då är jag ledig några extra dagar och förhoppningsvis så kommer jag att må bättre och göra ett bra jobb.
Inte för att jag nu gör ett dåligt jobb, men jag vill kunna prestera till max, men i nuläget så orkar jag inte det.

Stannade kvar på jobbet idag över 1h. Obetald övertid. Kul.
När jag kom hem var jag redo att slänga mig på soffan och inte röra mig mer under de få timmar jag hade innan jag skulle lägga mig, men jag kom aldrig till soffan.
Min fina vän Johan kom med förslaget om en promenad till ica maxi och det alternativet lät bättre än det jag hade planerat så vi gick till ica maxi, köpte massa onödiga (livsviktiga!) saker och sen satte vi oss på en parkbänk och pratade och åt wasabinötter.
Jag stod för det mesta ätandet förvisso..
Skönt att få komma ut en sväng och träffa en person som inte är kopplad till jobb och måsten och borden.
Vi tjattrade på och klockan tickade iväg.
Insåg för sent att jag skulle lagt mig för längesen men jag känner ändå att det var värt det.
Det är en fin vän och jag är glad att få ägna några timmar med honom och äta gott och dricka märklig läsk.

Nu ska jag lägga mig i sängen med mina underbara katter och titta på någon blaskig serie som går, troligen CSI.
Imorgon slutar jag 16, sen är jag ledig!
Jag har redan gjort upp planer på vad jag ska göra på min lediga tid.
För att jag ska kunna göra dessa planer krävs iofs att min söta kollega inte glömmer bort boken imorgon.
Jag har typ världens bästa jobb och världens bästa kollegor.
Jag skulle aldrig fixa att jobba om det inte var för dem.
Jobbet kan vara tärande och slitande ibland, men jag älskar det jag gör och jag älskar dem jag gör det med.
Det är så viktigt att det inte ens går att beskriva.

Kommentarer
Postat av: Michaela

Du är asbra som jobbar och står i Linn. Fastän du är trött och helst vill ligga ner och grina kan jag tänka mig.

Det är bra att du vet att trötthet kan spela en ett spratt...du vet vad jag menar.

Jag hoppas att vi kan äta glass snart igen.



Kram!!!

2010-07-28 @ 12:23:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0