.



Dagen har varit helt fenomenal. Klockan ringde 05:45 och jag gick in i robot-mode och gick upp direkt utan att vela.
Väl inne i badrummet insåg jag hur trött jag var. Det är inte varje dag man sminkar sig med stängda ögon.
Åt frukost och drog upp älsklingen eftersom att jag missat att göra lunch/smoothie och min tidsplanering var helt skev. Jojjo kom hem från Öland igår och all hans packning + tält låt utsppritt över köket så det var lite hinderbana att ta sig fram och när jag var inne på rostmacka nr 3 så kom dagens första missöde.
Jag såg mig inte för och trampade rätt in i en stor krok som låg på golvet. Kroken hakade sig fast i min fot som världens fiskekrok och det var nog längesen jag skrek så mycket. Johan försökte till en början att dra ut den men den gjorde för ont så jag stod där några sekunder och tårarna sprutade ur ögonen på mig och till sist kunde han rycka ur kroken ur foten. Den satt tack och lov mest fast på ytan, men det kändes som att den borrat sig in i foten flera cm. Det är inte den sortens action man vill ha 06:10 på morgonen..
Jag var ledsen, rädd och arg eftersom att jag inte alls hade tid med en krok i foten och nu behövde jag dessutom sminka om mig eftersom att mascaran var långt ner på kinderna.
Det slutade med att Johan fick skjutsa mig till jobbet och sen fick jag halta omkring på avdelningen hela dagen.
Väl på jobbet började min ena tand att värka, igen. Jag har känt den i ett par dagar men det har inte gjort så ont så jag har inte brytt mig om det. Men det blev värre och värre.
När klockan var 14:00 hade jag så ont att jag började göra fel på jobbet.
Jag lyssnade inte på vad läkarna, mina andra kollegor eller vad patienterna sa för det enda jag kunde tänka på var smärtan. Jag hade dessutom handen full av inskrivningar som skulle göras men det blev mest pannkaka av allting eftersom att jag inte ens kunde tyda vad jag skrivit i inskrivningssamtalen med patienterna.
Jag gav upp och ringde min tandläkare. Jag fick en akuttid imorgon.
Tyvärr ska jag samtidigt befinna mig på jobbet men min snälla btr enhetschef sa att det var okej om jag var borta i en timme för att kolla upp tanden. Misstänker att det är en visdomstand som trycker och att det är därför jag har så ont.

När jag skulle cykla hem från jobbet kommer smärtan i foten tillbaka och det var sådär halvkul att cykla hem.
Fick avboka träningen idag vilket känns surt eftersom att det var min första träning på flera månader.
Väl hemma kraschar min mage. Det som började som lite småkramper slutade i världens magknip.
Nu vet jag att man ska passa sig för att ta smärtstillande när det gäller magen men jag tog alvedon för tanden och då försvann även magknipet. Jag tror inte att det är någon fara med min mage.
Jag har trots allt bara ätit chips och druckit smoothies och ätit rostmackor sen i onsdags.
Men nu är Johan hemma igen så nu ska det väl bli fart på matlagningen igen.
Jag kan laga mat och jag gör det gärna men när jag är själv så är det inte lika kul och då blir det oftast att jag bara äter mackor, och nu har vi ju så mycket chips hemma att det har känts som en bra lösning..

Håller på och lagar mat nu. Mina bönbiffar blev snarare lökbiffar men det ska väl gå bra det med.
Fick en chock när jag smakade för jag var inte beredd på den intensiva löksmaken men nu får det gå.
Jag har varken tid eller ork att göra nya. Waste of food dessutom..

Jag behöver sätta mig ner en stund känner jag. Smälta dagen och mysa lite med Johan.
Jag gick och la mig precis efter att han kommit hem så vi hann inte riktigt ses igår.
Ska förvisso lägga mig om 2h (börjar 07 = lägga sig tidigt) men vi får i alla fall lite tid tillsammans.
Jag har saknat den lilla sparven.

Nu får ingenting mer gå fel idag.
Resten av kvällen ska vara helt awesome.
Det bestämmer jag nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0