.



Har haft en fin dag på jobbet och tiden har flygit förbi.
Det har tydligen rasslat till ordentligt under torsdagen då jag var ledig för nu när jag kom till jobbet så var det massor av nya patienter. Det har varit en trevlig dag med mycket samtal både med patienter och mina störda kollegor, kanske främst min störda vän Isabella.
Har sagt det förut men det är verkligen galet roligt att ha henne som kollega.
Tiden går verkligen mycket snabbare med henne vid min sida.
Glömde bort att det är helg så nu var hela avdelningen öppen och vi har jobbat både på röd och på blå sida.
På vardagarna är det en dörr som gränsar av de båda sidorna men nu på helgen är den dörren öppen.
Kul tycker jag!

Innan jobbet låg jag på en parkbänk utanför sjukhuset och väntade på Isabella.
Jag hade hög volym i mina hörlurar och jag låg och sjöng och skakade höfterna i takt till musiken där jag låg.
Såg upp mot himlen och tittade på alla vackra moln som flög förbi.
Såg ett plan som flög och jag betraktade löven på träden som susade till när vinden fick tag i dess blad.
Tycker att världen kan vara så magiskt vacker ibland.
Ibland bara slår det mig och jag blir nästan omtumlad av hur vacker världen kan vara ibland.
Hur härligt det kan lukta om sommarregn, och hur intensivt värme kan lukta och hur något så simpelt som temperatur kan väcka minnen man placerat långt bak i huvudet.
Jag sa det till Johan häromdagen när det blåste. Det var varmt och vi satt på balkongen.
Jag sa att jag tycker om ljudet av blad som blåser. Jag tycker om susandet och virvlandet av blad och frön som lossar från träden. Det blir så levande och jag tycker om ljudet av liv.
Jag tycker om när det känns som att naturen lever.
Hur moln förflyttas och hur det kan prassla till i busken av igelkottar som bökar runt.

Fick möjligheten att gå på en kort promenad med en patient idag.
Tycker om när man kan göra någonting för dem som de mår bra av och när man kan samtala med dem utan att massa annat stör som ett larm, en telefon som ringer eller andra patienter som vill någonting.
Patienten uppskattade det och jag lovade att om det finns tid senare så kan vi gå ut på en kort promenad igen.

Nyss hemkommen och jag borde springa i säng. Men jag är fylld av dagens intryck och behöver varva ner lite innan jag kan gå och lägga mig. Men framför allt så behöver min kvällsmedicin börja dela med sig av sitt lugn,
och eftersom att det inte är någon magisk medicin som benzo så tar det sin lilla tid.
Just ikväll gör det ingenting. Jag har knappt träffat Johan idag så jag ska pussa lite på honom om jag lyckas dra honom från tvn - det är ju fotboll på tv. Morgondagen kommer att bli kämpig, minst sagt.
Börjar 07. HATAR dessa galna pass, och de fortsätter helgen igenom. Jobbar kväll, dag, kväll och dag igen.
Inte kul.
Men jag har fixat det här bättre än vad jag trodde.
Tiden och veckorna flyger förbi och jag har verkligen KUL på mitt jobb ibland.
Mycket är tack vare att jag verkligen fokuserar på att ta hand om mig själv, men lika mycket beror nog på den arbetsmiljö jag har. Jag har fina arbetskamrater och snälla patienter. Mer än så kan man inte begära.

Nu ska jag pussa på älsk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0