.



Jag behöver verkligen träna. Jag blir helt dum i huvudet av att bara sitta still.
Skippade träningen i måndags till förmån för att laga mig själv på annat håll,
men sen dess har jag varit sjuk. Jag har vanligtvis ingenting emot att träna lite lätt när jag är lte förkyld,
men den här gången vill jag få ner förkylningen innan jag går på träningen igen.
Jag har varit förkyld i över 2 månader nu och det behöver få ett slut.
Men att inte röra mig är knäckande.
Jag är för det första riktigt rastlös så jag behöver röra på mig och samtidigt få ut skit ur systemet jag lagt på huvudet under dagen. För mig är det skitbra att träna när jag är arg eller mår dåligt.
Det som tynger mig mest är att jag behöver röra på mig extra nu sen julen kom och drog över mig som en jävla orkan och fuckade upp allt vad kost och motion heter.
Det tär på mig att inte röra mig. Jag som alltid är i farten har varit helt passiv länge nu.
Det känns som att jag aldrig riktigt kom igång alls den här terminen.
Visst, jag har varit och kört lite tjej-aktiga pass på friskis,
men jag har knappt varit på gymmet alls den här terminen.
Mina annars så rätt imponerade armar har försvunnit.
Armarna försvann och magen tog fart. Inte okej.
De flesta dagarna har jag ingenting emot att svettas lite på friskis,
men jag hör hemma på regementet. (Jag är medlem på två ställen - regementet/i3 & friskis. Friskis fick jag av Amanda i födelsedagspresent))
Jag hör hemma bland muskelpack, bänkpressar och gamla maskiner.
Att knappt ha varit på gymmet har tagit hårt på mig.
Jag är rastlös och jag har ännu inte hittat ett bra sätt att hantera min viktuppgång på.

Normalt sätt har jag inget problem med min kost, men saker har rasat för mig, och det har rasat ordentligt.
Nu behöver jag ta mig tillbaka på bästa sätt jag kan utan att glömma bort mig själv.
Det är ett helvete att inte träna. Jag äter sämre, sover sämre - mår sämre.
Jag är dessutom rastlös och är mycket mera lättpåverkad av antingen yttre eller inre ting.
Saker som kanske inte skulle berört mig kan få mig totalt på fall i mitt nuvarande skick.
Att sen vara så pass förkyld att jag inte kan träna gör mig bara förbannad.
Jag känner mig inte sjuk alls, men jag har ändå fått för mig att min förkylning kommer att lätta om jag varvar ner. Det i sig är lite motsägelsefullt (inser jag nu) eftersom att mitt knep för att bli frisk från förkylning alltid har varit att träna, och det har alltid fungerat. Man kan inte vara smart jämt.
Men det finns så klart gränser för när jag väljer att träna, och inte träna.

Nu sjunker jag bara. Jag har inte tid med det här.
Jag behöver röra på mig.
Det här är tortyr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0