bully

Har haft THE greatest dag in the world.
Började genom att sova mig genom mer eller mindre halva dagen och sen när Jojjo kom hem från jobbet tog vi vagnen till Arboga till papi på grillväll. Alla barnen var samlade plus respektive och det var så GALET roligt att jag trodde att mitt hjärta bokstavligen skulle sprängas av all lycka som infann sig.
Jag vet inte om vi varit tillsammans allihoppa någonsin, för oftast fattas det någon, men nu var vi verkligen alla barn + kärlek i samma hus samtidigt. Det var så mäktigt och så härligt på samma gång.
Jag har nog inte varit så lycklig i år som jag varit ikväll.
Jag har, utan tvekan, de bästa syskonen i hela världen.
Det finns ingenting jag inte skulle kunna göra för dem och jag skulle kunna gå i graven för dem vilken dag som helst.
Bror, som jag inte träffat på evigheter, och min älskade systrar.
Lite klyschigt, but so be it: I'm the luckiest guy on the lower east side.
Jag älskar mina syskon så otroligt mycket, och jag har världens bästa pappa.
Det är ingen direkt statshemlighet att vi har haft det jävligt kämpigt med varandra men det har bara blivit bättre och bättre med åren och nu är han samma idol för mig som han var när jag var liten.
Det finns ingenting han inte kan och för mig är han det bästa på hela jordklotet.
Jag känner mig som den lyckligaste flickan i världen.
Klart att orostankarna kommer direkt: Nu när jag mår så bra - hur stor kommer smällen att bli efter? För helt ärligt, hur sällan kommer lycka utan att olyckan kommer tätt därefter?
Jag pratade med älsk om det i bilen på vägen hem och han sa åt mig att olyckor kommer alltid att komma, varesig vi vill det eller inte. Försök att hålla fast vid den här känslan och njut av den istället för att oroa dig vad som kommer sen. Och det tänker jag att göra.

Jag har världens bästa familj.
Det blev en hel del öl och vin (och jäger) så jag kommer antagligen att må därefter imorgon,
men jag hoppas att skadan inte är så stor som jag befarar eftersom att jag ska jobba imorgon igen.
Men det är bara två dagar kvar nu.
Hoppas att de går fort. Jag har fullt upp med att boka upp sthlmsbesök med familj och vänner
och annat kul. Nu vill jag inte tänka mer på jobb.
Men seriöst. För ikväll - kan det möjligtvis finnas någon lyckligare tjej på jordklotet än jag?
Det kändes som att jag kommit i närkontakt med solen när pappa tog mig åt sidan och sa: Jag tycker om Johan så jävla mycket. Jag kan inte tänka mig en bättre kille, eller någon du skulle passa bättre med.
Värmen spred sig i mitt bröst och jag kommer att leva länge enbart på den kommentaren.

Vi tog dessutom nya syskonfoton.
Det finns alltså INGET kort över huvud taget på alla syskon tillsammans, utan det enda som finns är ett kort på mig, jessica och emelie som togs innan deras spanienresa, och då var väl jag kring 14.
Det var på tiden att det kom några nya. Hurvida seriösa det blev återstår att se.
Vi är inte direkt kända för att vara seriösa någon av oss.
Jag håller dem så varmt om hjärtat att det ibland gör fysiskt ont i mig.
Det gäller även deras kärlekar; johan och alexandra.
Bättre människor får man fan leta efter.
Lite drunken förklarade jag länge för bror hur glad jag är att han och alexandra fann varandra.
De kompletterar varandra på sånt vackert sätt och jag är så glad att jag får ta del av allt det vackra.
Känns som att allt är vacker ikväll.
Nu behöver jag sova.
Jobb imorgon..